Jämförelse med statens taxa

Vi håller på att se över våra taxor inom miljöbalken. Jag har fått synpunkter från vissa verksamhetsutövare om att den årliga tillsynsavgiften är mycket högre när kommunen har tagit över tillsynen från länsstyrelsen än om länsstyrelsen hade haft kvar tillsynen. Jag kan väl förstå synpunkten eftersom det inte är verksamhetens ”fel” att vi tagit över tillsynen från lst. När jag börjar titta på detta och jämföra med avgifterna i avgiftsförordningen ser jag att det skiljer väldigt mycket mellan avgifterna om lst har tillsyn eller kommunen har tillsyn (avgifter enl skl:s förslag). Jag kan inte hitta någon kommentar kring detta i några dokument och undrar hur SKL har resonerat?

Kommentar från Kerstin Blom Bokliden, SKL
Vi har i vårt resonemang utgått från en risk - och resursbedömning som ska ge kommunerna ett bättre underlag för att bestämma tillsynsavgifter som i större omfattning än tidigare motsvarar den tillsynstid som läggs ner på varje enskild verksamhet. Tanken är att tillsynen ska bedrivas där riskerna är som störst samt att den verksamhet som tar myndighetens tid i anspråk också ska betala för den. Kostnadstäckningen inom miljö- och hälsoskyddsområdet var 40 % år 2007. Sett ur ett nationellt perspektiv har vi en lång väg kvar innan vi har full kostnadstäckning för miljö- och hälsoskyddstillsynen. Fortfarande är det så att kommunala skattemedel subventionerar miljö- och hälsoskyddstillsynen vilket det inte är tänkt att vara. Det står klart i miljöbalkens 27 kap 1 § att kommunfullmäktige fattar beslut om taxa för den tillsyn som bedrivs med stöd av miljöbalken. Intäkterna från tillsynen får inte överskrida de kostnader som kommunen har för tillsynen.

Vi har inte kommenterat på vår hemsida att den statliga avgiftsförordningen som uppdaterades tidigare i år SFS 2009:700 i vissa fall har en lägre avgift än den modell som vi presenterar. Jag har fått några signaler om att det skiljer en hel del på vissa verksamheter. Om möjligt kan vi kommentera i förordet till skriften att det är skillnaden mellan den statliga och den kommunala taxan. I förordet står det ganska tydligt, tycker jag, grunderna för hur vi resonerat. Men det är möjligt att även detta måste förtydligas.

Inte så mycket tröst till dig och ditt samtal med dina verksamhetsutövare. Jag vet inte heller om du får förfrågningar om den avgift som verksamhetsutövaren är skyldig att betala till länsstyrelsen trots att ni har tagit över tillsynen. Det rör sig om 30 % av tillsynsavgiften. Det kan bli väldigt mycket i vissa fall. Vi menar att vi inte kan ta hänsyn till detta utan kommunerna måste ha en taxa som täcker kostnaden för den kommunala tillsynen. Det är viktigt att ni har koll på hur mycket tid ni lägger ner på tillsyn, att er tillsynsutredning stämmer och att ni har gjort en korrekt bedömning av de olika verksamheterna. Det är bra att ha någon typ av uppföljningssystem där man fyller i hur mycket tid man lägger på respektive verksamhet. Det ger också ett bra underlag i diskussionerna med verksamhetsutövarna om tillsyn, avgifter etc. Gör man ett bra jobb är accepterar de flesta verksamhetsutövarna avgiften.

Riskbedömning av gymnasier och skolor

Fick en fråga vid föredragning för KS AU: "Varför skiljer det så mycket på en grundskola och ett gymnasium?"

Jag hade inget annat svar än att vi brukar debitera större verksamheter mer än de mindre.
Har du nåt bättre svar?

Du har rätt med storleken. Det är väl det att i ett gymnasium kan det förekomma andra verksamheter än i en grundskola beroende på inriktningen - yrkesutbildningar till målare, bilmekaniker o.s.v. Men man kan ju tillfoga att om det är ett litet gymnasium så finns ju alltid möjligheten att reducera avgiften för just den verksamheten.

Fast årlig avgift och timtid

Vi inför just nu riskbaserad taxa och funderar över hur vi ska agera vid eventuella framtida driftstörningar för anläggningar som har riskbaserad avgift. Vi anser inte att driftstörningar och tillsyn med anledning av dessa ingår i ordinarie tillsyn. Tänker vi rätt?

Om vi tänker rätt, ska vi då använda oss av resursbedömningssystemet enligt 18 § eller blir det timavgift enligt 19 § som gäller?

Vi känner oss lite tveksamma då:
- 18 § innebär att minst 4 tilläggspoäng ska delas ut för att det ska bli en extrafakturering. Vanligen är det så att det max kan bli 3 tilläggspoäng, dvs ingen fakturering.
- 19 § är till för tillsyn i övrigt (vi tolkar det som att den är till för andra anläggningar än de som ingår i risk- och resursbedömningssystemet).

Ta extra tillsynsavgift för driftstörningar - timavgift enligt 19 §. Med tillsyn i övrigt menas all annan tillsyn än den återkommande tillsynen som man tar ut årsavgift för.
18 § ska ni använda vid ordinarie tillsynstillfällen - års- eller timdebiterade.

Förordning om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

Det har kommit en ändring i FAPT:en genom 2009:700 som omfattar 2 kap 3 §. Där sätter man ett tak på 30 % på tillägget vid flera verksamheter enligt bilagan. Dessutom (vilket inte är nytt) anger man här att "Tillägg enligt första stycket ska inte betalas för verksamheter som ingår i en och samma verksamhetsgrupp". Vad som menas med verksamhetsgrupp finns definierat i början av bilagan. Detta med kopplingen till samma verksamhetsgrupp har aldrig funnits med i underlaget från SKL. Varför kan man fråga sig? Borde inte grunderna i FAPT:en avspegla sig i kommunens taxa också?. Bör taket på 30 % tillföras taxebestämmelserna?

Kommunernas taxor är helt självständiga och behöver inte följa statens. Det finns alltså ingenting som säger att de ska följas åt! Då vi gjorde detta förslag till taxa, samverkade vi med Naturvårdsverket. Men i sluttampen, efter att SKL hade fastställt sitt förslag ändrade sig Naturvårdsverket i mycket stor omfattning. SKL reviderar sitt taxeförslag någon gång om året, då frågan om förhållandet till statens taxa kommer att tas upp.

Spa och floatingtank

Jag undrar hur en floatingtank på ett dagspa ska riskklassas. Den jag har i åtanke finns på ett dag spa. Jag vet inte om jag ska klassa dagspat med bla. massage som huvudverksamhet och ge extra riskpoäng för tanken eller om tanken ska vara som huvudobjekt och massage ska vara med som extra riskpoäng?

Vad jag förstår är det ett Spa? I så fall tycker jag att du klassar det som sådant och lägger till massagen som extrapoäng. Försök att ta ställning till vad verksamhetsutövaren har tänkt sig i första hand med verksamheten - hur den annonseras ut och så vidare och utgå i första hand från det.

Blöjbyten

I förslaget till taxa och riskbedömning från SKL finns inte tilläggspoäng för blöjbyten i förskolor kvar, vad är motiveringen till detta?

Blöjbyten togs bort från förskolor eftersom det i de flesta fall förekommer blöjbyten där och ingår då i grundklassningen.

Hur är koderna för miljöfarlig verksamhet uppbyggda?

Jag har en fråga:
T.ex. koden 15.80 i förordningen om miljöfarlig verksamhet finns i två versíoner 15.80-1 och 15.80-2.
Vilken jag väljer påverkar vilken avgiftsklass som objektet hamnar i.
Vad står siffran bakom bindestrecket för.
Det finns på flera stället i er excelfil: blankett för miljöfarlig verksamhet under fliken koder.

Svaret på denna fråga skulle undelätta min klassning av flera av våra tillsynsobjekt.

Om du läser i tabellerna i SKL:s metodanvisning hittar du svaret på dina frågor.
Det är olika storlekar på verksamheterna inom en bransch.
15.80-1 är 500-18500 ton rökta produkter
15.80-2 är mindre än 500 ton rökta produkter